En sen kväll när månen lyste svagt över mossen visade den sig plötsligt. Vi hade just vänt om för att köra hemåt igen. I sakta mak rullade vi fram med bilen längs grusvägarna. Skymningen hade sänkt sig och skogen stod kompakt och mörk intill vägen. Just då, mitt i dunklet bland stammarna, glimmade plötsligt ett öga till. Svaga konturer skymtade fram. Någon iakttog oss. Så möttes vi igen, jag och den vita hjorten…
One thought on “I dunklet”
Comments are closed.
Vilken härlig upplevelse! En vit hjort på mossen… och inte vilken bild som helst, riktigt snyggt blev det också med ljusspelet.
Ha det gott,
Erik