När fiskarna kvittrar…

151206_5856

Varje år vid i början på december blir våra Praktbotior oroliga. De dansar frenetiskt och sjunger likt delfiner på höga, höga frekvenser. Vi tolkar det som att det är vandringslusten som sätter in. I deras ursprungsländer Sumatra och Borneo börjar regnperioden just vid denna tidpunkt och praktbotiorna simmar där uppför floderna mot översämningsområdena för att leka.

Jag har sökt på nätet oändligt många gånger efter information om deras beteende. Men vart  jag än söker är det nästan exakt samma information jag får – när det gäller ljud så är praktbotiorna kända för sina högljudda knäppande /knackande ljud. Inte en enda gång nämns något om att de faktiskt också sjunger eller kvittrar… De knäppande ljuden gör de när de bråkar med varandra, gör upp om hierarkin i gruppen eller kämpar om mat – detta har vi hört under alla år. Men de sjungande ljuden gör de bara när de ”dansar”.

Det kanske har med ålder att göra? Det är först på senare år som jag har lagt märke till de ljuden. Vår äldsta praktbotia ”Janne” är över 15 år. Vi vet inte exakt ålder eftersom vi fick överta honom i vuxen ålder år 2001, då han redan hade några år på nacken. Vår näst yngsta är ”Lill-Botte” som är i 14-årsåldern och ynglingarna i Praktbotiagänget är ca 12 år.

I år när de startade sitt dansande beteende i december, så möblerade de också om hela akvariet. De skapade en stor hög med grus mitt i akvariet och till på köpet lyckades de att få en stor växt att flytta på sig, så att den hamnade överst på toppen av högen. Göran slätade ut sanden så att det skulle se ut som vanligt, men nästa morgon var den stora grushögen på plats igen. Då lät vi den vara. De har sedan dess varit som tokiga i just det området.

Matriarken i gruppen, vår 12-åriga hona ”Bumlingen”, är gigantisk och mycket större än alla de övriga praktbotiorna. De första 7-8 åren av sitt liv höll hon sig gömd under en rot, trots att resten av gänget låg framme helt öppet. Sen plötsligt en dag kom hon fram ur sin gömma. Stor, ståtlig och lugn. Fast inte när decemberleken börjar. Då sprätter hon grus omkring sig genom att vibrera med buken mot gruset. Jag misstänker att det är hon som har bildat årets grushög.

Det finns inte mycket skrivet om praktbotiornas lek eftersom de inte förökar sig på naturlig väg i fångenskap. Men vi undrar så smått om kanske detta kan vara en del av deras lekbeteende… vet du mer, så hör gärna av dig!